Numera är julen i vår familj väldigt annorlunda mot jularna förr, när mamma levde så var det en stor familjehögtid, alla samlades runt julbordet som dignade av allsköns julmat, man åt för mycket, men oj, så mysigt vi hade det!

När vi skulle fira den första  julen utan mamma så orkade jag inte, vi åkte till Afrika för att slippa allt vad jul heter, men vem travade in på julaftons eftermiddag, i 40° värme, jo en jultomte kom ridande på en åsna!! Jag insåg att julen är viktig, och att jag hädanefter skulle skapa en egen tradition, utan mamma, inte en likadan jättejul som den hon alltid bjöd på, men en jul som jag står för, och som jag vill att John ska minnas

När skinkan griljeras, kvällen innan julafton, och doften sprider sig, då känns det mysigt att veta att julen verkligen är här, den första knäckebrödssmörgåsen med knappt avsvalnad skinka och härlig senap, ja det är nog den härligaste känsla jag kan tänka mig i samband med julen...

Men vad jag främst ser i julfirandet är den tid för stilla eftertanke den ger, att ta sig tid att tänka på hur viktig familjen är, hur tacksamjag är över att ha dem jag älskar så nära, och bara njuta av den värme som sprids av lugn och ro....

Jag önskar er alla en riktigt God Jul, var rädda om varandra och ha det gott!