Påskens olika seder har ofta med vårens ankomst att göra. 
Att äggen t.ex. blivit speciellt förknippat med påsk beror på 
att hönorna började värpa vid denna tid på året och att man dessutom
förbjöds att äta äggrätter under den föregående fastan.
Äggens återkomst firades genom att man målade dessa, 
en sed som lever kvar i våra dagar. 
Förr var långfredagen en sorgedag i Sverige, en arbetsfri dag då
man tog det lugnt och avhöll sig från nöjen. Ofta klädde man sig i svart. 
Denna sorgehögtid ändrades med tiden till att bli en glädjens fest,
då man istället firade Jesus uppståndelse på påskdagen.
Påsken är rörlig och infaller den första söndagen efter fullmåne 
efter vårdagjämningen (mellan 22 mars och 25 april). Veckan innan
påskhelgen kallas Stilla veckan och inleds med palmsöndagen, som
firas till minne av Jesus intåg i Jerusalem. Onsdagen i påskveckan
kallas dymmelsonsdag för att man förr i tiden lindade in kyrkklockornas
kläppar i tyg eller ersatte dem med en så kallad dymmel i trä för
att dämpa kyrkklockornas klang. Skärtorsdagen var dagen då man
renade sig inför påsk (av fornsvenskans skära, rena). 

Påskris, björkris med färgade fjädrar eller band,  använt som påskprydnad i hemmen.   Detta är en tradition som spritts från Stockholm  och är nu allmän i Sverige. I Danmark motsvaras påskriset av fastlagsris med godsaker.

Påsksmällare och påskeldar hade man förr för att skydda sig mot häxor, 
påskkäringar, som enligt folktron vid denna tid for till Blåkulla på sina 
kvastar för att dansa med djävulen. Nuförtiden lever påskkäringarna kvar
genom utklädda barn som går från dörr till dörr och "påskar". 
Se till att ha mycket godis hemma om ni skulle få besök.
Man vet aldrig vad som kan hända om påskkäringarna inte blir blidkade... 

   

Påskägg, färgade eller målade hönsägg som äts vid påsk. 
Ägg var under fastetiden förbjuden föda i den katolska och den 
ortodoxa kyrkan men man tog skadan igen under påsken. 
Den uppståndelsesymbolik som äggen representerar bör ha bidragit 
till att förknippa dem med påskfirandet. Särskilt i södra Sveriges 
kusttrakter förekom i äldre tid olika tävlingar som bestod i att 
man rullade eller kastade ägg. Färgade påskägg förekom förr mest 
i Skåne men har på 1900-talet blivit vanliga i hela Sverige.
 Även ägg av marsipan och choklad kallas påskägg. 
De konstgjorda ägg som guldsmeden Fabergé gjorde 
i ädla metaller med ädelstenar är berömda.